Otsikko1

Makroseismisk intensitet

Skalveffekternas styrka på olika orter visas på kartorna med hjälp av färg. På några orter förmärktes svag jordskakning, på andra orter häftig skakning. Från någon ort meddelades det kanske att ingenting ovanligt veterligen har iakttagits.

Begreppet makroseismisk intensitet används för skalvkonsekvensernas styrka, inom seismologin används ofta förkortningen intensitet, och det anges med bokstaven I. Intensiteten är ett heltal som växer med effekternas allvar. Med hjälp av begreppet går det att jämföra skalveffekter på olika orter och ordna dem i storleksordning. Ett jordskalvs allra största intensitet kallas dess maximala intensitet.

Då intensitet är ett heltal, används inga bråktal. Osäkerhet kan förevisas med avståndet mellan värden. Till exempel betyder
I = 6 – 7 att intensiteten på någon plats var antingen 6 eller 7, men på grund av tillgängliga skriftliga uppgifter är det inte möjligt att avgöra vilketdera värdet är närmare sanningen.

Intensiteten associeras alltid med någon plats. Att intensiteten av något jordskalv var 5 (I = 5) är inget meningsfullt uttryck, men man kan säga t.ex. att jordskalvet den 5 november 1898 frambragte verkningar jämförbara med intensitet 6 (I = 6) i Torneå. (Traditionellt användes romerska siffror för att uttrycka intensitet, men vanan har till större delen försvunnit, för de är tämligen kantiga och kan blandas med varandra då man använder datorer.)

Den maximala intensiteten kan dock anges utan plats, då dess viktiga användningssyfte är att uttrycka hur starka konsekvenser som skalvet frambragte. Med hjälp av all maximal intensitet på någon ort är det behändigt att granska om jordskalv där åstadkommit mycket omak och skador.

Kartsidorna innehåller rubrikerna till intensitetsgrader, men deras definitioner är mer komplicerade. De fullkomliga definitionerna ingår i skalan som går under förkortningen EMS. Den baserar sig på engelskans European Macroseismic Scale, den europeiska makroseismiska skalan. Den infördes under 1990-talet, och som namnet utvisar används den särskilt i Europa. Den skapades inte från scratch, utan är en modifierad och reviderad version av tidigare skalor

EMS-skalan är 12-gradig. Den nedre hälften (graderna 1-6) domineras av jordskakningens effekter på människor och lösegendom, den övre (7-12) av den skada skakningen åstadkommer i bebyggd miljö. Intensitet 10-12 betyder väldigt allvarliga och katastrofala konsekvenser.

Ju mer jordskakningen tilltar, desto större är andelen av människor som lägger märke till den. Nattetid väcks somliga människor av måttlig jordskakning, många av häftig skakning. Om jordskakningen forsätter att tillta, har den lätt skadande effekter. Om skakningen ännu växer, börjar hus av dålig konstruktion skadas, sedan också byggnader av god konstruktion i allt större mängder.
Definitionerna till de första sju graderna enligt EMS-intensitetsskalan återges i översättning nedan. Man har ingen kännedom om intensiteten större än I = 7 inom Fennoskandiens sköldområde under historisk tid.

Definitionerna till EMS-intensitetsgrader

Definitionerna till intensitetsgrader gör åtskillnad på skalveffekterna på a) människor, b) lösegendomen och naturen, c) den bebyggda miljön.  

En grad kan innehålla typiska egenskaper av lägre grader, trots att de inte har upprepats.

Proportionella kvoter definieras enligt följande:
få, somliga 0–10 (till och med 20) procent av alla,
många åtminstone 10, men vanligen 20-50 (till och med 60) procent av alla,
de flesta åtminstone 50, men hellre 60–100 procent av alla.

I Icke kännbar
a) Icke kännbar ens under gynnsamma omständigheter.
b) Inga effekter.
c) Inga skador.

II Knappt kännbar
a) Vibrationer känns endast av väldigt få människor (knappt 1 procent) inomhus under mycket gynnsamma omständigheter.
b) Inga effekter.
c) Inga skador.

III Svag
a) Känns inomhus av somliga människor. Människor i vila känner vaggning eller svag skakning.
b) Hängande föremål svänger lätt.
c) Inga skador.

IV Vida iakttaget
a) Känns inomhus av många, utomhus av väldigt få. Några sovande människor väcks. Vibrationerna är inte skrämmande. Skakningen är måttlig. Observatörer känner lindrig skakning eller svängning av byggnaden, rummet, bädden, stolen, etc.
b) Porslin och glasföremål klirrar, fönster slamrar och dörrar skramlar. Hängande föremål svänger. Några lätta möbler skakar synbart. Träkonstruktioner kan knaka.
c) Inga skador.

V Häftig
a) Känns inomhus av de flesta och utomhus av somliga. Några människor förskräcks och rusar utomhus. Många sovande väcks. Observatörer känner skakning eller häftig svängning av hela byggnaden, rummet eller möbler.
b) Hängande föremål svänger avsevärt. Porslin och glasföremål skramlar mot varandra. Små instabila och/eller dåligt uppallade föremål kan flyttas eller falla ned. Dörrar och fönster öppnas eller stängs. Fönsterrutor krossas i några fall. Vätskor oscillerar och kan spillas ut från välfyllda behållare. Djur kan bli oroliga inomhus.
c) Ytliga, icke-strukturella skador i några byggnader.

VI Lätt skadande
a) Känns av de flesta inomhus och utomhus av många. Några människor har problem med balansen. Många människor förskräcks och rusar utomhus.
b) Små stabila föremål kan falla ned och möbler flyttas från sina platser. Enstaka kärl och glasföremål kan krossas. Husdjur kan skrämmas (till och med utomhus).
c) Ytliga, icke-strukturella skador i många byggnader; några strukturella och måttligt icke-strukturella skador i somliga byggnader.

VII Skadande
a) De flesta människor förskräcks och försöker rusa utomhus. Många har problem med att hålla balansen, särskilt i de övre våningarna.
b) Möbler flyttas från sina platser och topptunga möbler kan kastas omkull. Många föremål faller från hyllor. Vatten spills ut från behållare och bassänger.
c) Några strukturella och måttligt icke-strukturella skador i många stenhus och några stenbyggnader av god konstruktion. Måttliga strukturella och betydande icke-strukturella skador i många tegelhus och några stenhus; betydande strukturella skador och mycket betydande icke-strukturella skador i några tegelhus. Skadorna är synnerligen betydande i byggnadernas övre våningar.

Definitionerna till EMS intensitetsgrader har översatts från följande verk:

Grünthal, G. (red.), 1993. European Macroseismic Scale 1992 (up-dated MSK-scale), Cahiers du Centre Européen de Geodynamique et de Séismologie 7, Luxembourg, 79 s.

Grünthal, G. (red.), 1998. European Macroseismic Scale 1998, Cahiers du Centre Européen de Geodynamique et de Séismologie 15, Luxembourg, 99 s.