Tietoa maanjäristyksistä

Laitoksen yhteystiedot:
PL 68 (Gustaf Hällströmin katu 2b)
00014 Helsingin yliopisto
puh. (09) 1911 (yliopiston vaihde)
fax (09) 191 51598

På resa i jordskalvsländer

Tehostekuva

Få finländare har för vana att ta i beaktande jordbävningar. Många reser dock till länder där sådana förekommer. Denna broschyr förklarar några frågor rörande jordbävningar och hur man förberer sig för dem.

Var förekommer jordskalv?

De flesta av jordskalven inträffar vid skarvar mellan jordskorpans plattor. Vidstående karta visar var dessa är belägna. Ca 70-90% av all seismisk energi utlöses inom Stilla havets randområden. Det andra väsentliga jordskalvsbältet på jorden går genom Medelhavsområdet och fortsätter österut mot Himalaya.

eqareas

 

Länder som ofta har drabbats av jordskalv inom dessa mest betydande zoner är t.ex. Japan, Filippinerna, Indonesien, Chile, Peru, Mexiko och Kalifornien samt Alaska i USA; inom det andra bältet t.ex. Italien, Grekland, Turkiet och Iran. Även Kina har en lång historia av ödeläggande jordskalv, trots att det på kartan ser ut att ligga inom ett av de stabila områdena på jorden.

Inom s.k. plattformsområden är den seismiska aktiviteten mycket mindre än inom områden där kontinentalplattor stöter samman, men betydande jordskalv kan inträffa även där men betydligt mera sällan. Man vet att jordskalv också har inträffat på ovanliga ställen såsom i London år 1750 och New York år 1884.

Hur ofta förekommer jordskalv?

Antalet jordskalv på vår planet är omvänt proportionellt mot deras styrka: större jordskalv inträffar sällan, lindriga skalv däremot ofta. Det är särskilt de ytliga jordskalv som kan vara destruktiva. Tabellen nedan återger det årliga antalet ytliga jordskalv på jorden. Begreppet magnitud (M) används som mått på skalvens styrka.

M genomsnittligt årligt antal
= 7.5 3
= 7.0 8
= 6.0 63
= 5.0 500
= 4.0 4000

Det råder vanligen ingen tydlig korrelation mellan en jordbävnings magnitud och dess skadegörelse: en jordbävning med en relativt måttlig magnitud kan vara ödeläggande om den inträffar i ett tätt bebott område med dåliga byggnadskonstruktioner. Jordskalv med en magnitud av ungefär fem eller mindre har inte förorsakat betydande skador.

Kan jordskalv förutsägas?

Exakt förutsägelse av kommande jordskalv är för närvarande inte möjligt. Med förutsägelse avser man kännedom om ett jordskalvs förekomst på något ställe inom en relativt kort tidsperiod, högst ett par år. Det utarbetas dock beräkningar om sannolikheter för kommande skalv inom något område med längre tidsintervall såsom ett par årtionden. T.ex. det s.k. Loma Prieta skalvet i Kalifornien i oktober 1989 inträffade inom ett område med ökad sannolikhet för ett större skalv, men varken dess exakta tidpunkt, plats eller magnitud kunde förutsägas.

Ett betydande jordskalv följs alltid av ett antal mindre efterskalv inom samma område. Efter ett kraftigt jordskalv räknas efterstötar i tusental under flera år. Förekomsten av efterskalv är därigenom känd på förhand, och serier av efterskalv brukar följa vissa mönster. Befolkningen kan förvarnas för efterskalv och i alla fall borde man förbereda sig för dem.

Jordskalv kan även förekomma som serier av skalv med ungefär samma styrka. Det är svårt att beräkna seriernas utsträckning på förhand, men de kan pågå i flera månader.

Ett jordskalv kan alltså vara en förstöt som föregår ett större skalv, tillhöra en serie av flera skalv eller vara ett huvudskalv som följs av efterskalv.

Varför kan jordbävningar förorsaka skador?

En jordbävning innebär att spänningar som har anhopats i marken frigörs häftigt.
Detta sänder chockvågor genom jordskorpan. I fall av kraftiga skalv är chockvågorna starka och känns som skakningar långt borta från bävningens källa. De viktigaste faktorerna är hur mycket marken rubbas vid ett jordskalv samt skakningens styrka, för de kan skada byggnadskonstruktioner.

Jordbävningar kan också åstadkomma skador indirekt genom att utlösa jordskred eller laviner, uppslamning av marken, eldsvådor eller ett slags svallvågor, s.k. tsunami, som blir farliga då de träffar en kust. En annan indirekt risk föreligger även då jordskalvet skadar särskilda konstruktioner liksom fabriker, kärnkraftverk, oljeledningar och dammar.

Hur förbereder man sig för jordbävningar?

De flesta personskadorna vid jordbävningar härör från skalvens verkan på byggnader och andra konstruktioner. Därför är det nödvändigt att bygga jordbävningssäkert för att minska antalet dödsoffer och den materiella förödelsen. Detta sker genom att tillämpa all existerande kunskap på att förbättra byggnadstekniken.

Jordbävningars effekter kan reduceras t.ex. genom att undvika riskabla områden när man bygger. Ett alarmeringssystem som förvarnar myndigheter ochbefolkningen före tsunami finns i Stillahavsländerna. Det är möjligt att förbereda sig för eldsvådor. Medborgarfostran hjälper individer att bereda sig för undantagsförhållanden.

Nuförtiden försöker man motverka följderna av jordbävningar och andra naturolyckor på förhand mera än tidigare. Detta beror på att dagens samhällen är så helt annorlunda: ökad urbanisering och befolkningstäthet har gjort oss mer sårbara. Förenta nationerna utnämde åren 1990-2000 som Internationellt decennium för lindrandet av naturkatastrofer.

Vad kan resenären göra på förhand?

Vistelse inom ett seismiskt område går vanligen normalt. Risken för ett jordskalv kan dock inte totalt elimineras. I stället för att oroa sig i otid kan man ta för vana att vidta vissa konkreta men enkla åtgärder som är dock av nytta ifall ett jordskalv skulle inträffa.

Till dessa åtgärder hör att bekanta sig med hotellets säkerhetsinstruktioner. Diskutera dem med dina medresenärer: det lönar sig att ägna en tanke på vistelseortens säkerhet. Under det eventuella skalvet är det oftast bäst att stanna inomhus, för många skador brukar förekomma när människor försöker lämna byggnader. Trots detta är det förnuftigt att känna till var reservutgångarna är belägna. Det är farligt att använda hissen då ett jordskalv inträffar. Man bör också undvika balkonger. Ta reda på var skumsläckaren finns och bekanta dig med
dess bruksanvisning; instruera även dina resekamrater, också tillräckligt gamla barn, för lindrandet av naturkatastrofer.

Under ett jordskalv kan fallande eller vältande föremål förorsaka skador, vilket kan förhindras på förhand. Bevara tunga och skrymmande föremål så lågt i rummet som möjligt. Ställ sängarna på trygga ställen så att ingenting som faller från taket eller väggarna såsom krossat fönsterglas kan nå dem. Se till att ingenting står i vägen i rummet eller i korridoren. Ta med dig en lätt ficklampa med nya batterier och håll den i närheten i rummet.

Det kan löna sig att ha lärt sig att ge första hjälp. Det är ytterst sällan man är tvungen att ge första hjälp i händelse av ett jordskalv, men det är bra att känna till det.

Till förberedelserna hör också att lära sig fakta om jordskalv och att ha sakliga attityder mot dem. Det passar bra att jämföra föreliggande risker med varandra: t.ex. antalet dödsoffer i trafiken undet det senaste århundradet har varit tjugofalt större än i jordbävningskatastrofer. Endast en del av de årliga större jordskalven förorsakar skador och rapporteras i massmedier.

Det är viktigt att ta hänsyn till hemmets säkerhetsarrangemang då man flyttar till ett jordskalvsområde för en längre tid. Vidare information kan fås från seismologiska institutet vid Helsingfors universitet.